Ja godmorgon.

Med tanke på ert antal, tycker jag ni lämnar få avtryck här på Snigelpickabloggen. Jag är glad att ni tittar in i vilket fall (och några av er är riktigt trogna kommenterare också :D), men för säkerhetens skull har jag knåpat ihop några alternativ till er, om det skulle vara så att ni lider av inspirationsbrist eller tunghäfta.

Idag har jag jobbat.

Idag var en dag då jag inte riktigt kände för att jobba. En sån då det första jag såg när jag slog upp ögonen, var ett berg av disk, och det andra jag såg var ett sms med tiden 04.20 som löd "vart är du nånstans". Vart var jag någonstans? På en tjugofemårsfest och på en nattbuss och överallt utom under isen. 

Idag var en dag då det, förutom diskberg och sen hemkomst, fanns ytterligare 211 anledningar till varför jag inte ville jobba. Jag filosoferade över dem när jag traskade i kramsnön under blå himmel imorse.

Jag såg bortom alla höghus och trädkronor och tänkte; jag hade kunnat åka skidor! Svischa nedför kullar och vidder med en termos varm choklad i ryggsäcken. Ha med mig hembakta bullar som fortfarande är ljummet färska och saftiga. Landa i en snödriva och inta dessa i lugn och ro, medan solen gör min näsa alldeles perfekt fräknig.

Jag blickade ut över Rudansjön och kände; fan vad gött det hade varit att köra lite skridskor. Eller ta en lååång promenad. Göra en snögubbe. Snöänglar. Bada bastu och avsluta med ett nakendopp i en isvak. Kanske bara springa runt och känna friheten omfamna min kropp.

Och i den takten fortsatte det, ända tills jag stod framför dörren till jobbet och insåg att jag skulle bli tvungen att överge det fina januarivädret till förmån för söndags-OB:n. Och det kändes helt okej, trots allt.

Sen äger jag inte heller några skridskor, eller skidor, eller någon bastu (?) och jag vet inte om snön räcker till en snögubbe. Jag är också långt ifrån någon som ställer sig och bakar bullar i tidig otta, samt har en väldigt begränsad arbetsyta i mitt "kök". Men i teorin går det bra, och i fantasin går det ännu bättre: där går ju faktiskt vad som helst.

Blankt och suddigt. Men ack så kuuul. Okej, hejdå :-)

Vad gör ni? Jag häller salt på en vinfläckad klänning. Så det kan gå.

<----- Frukt

Hemma efter en otroligt bra och naken (!) musikal. Ni borde se den, den var spektakulär och grym på alla sätt och vis. Scenen som grep mig mest var den som skulle gestalta en (knark)psykos. Jiises vad det var välgjort och väldigt, väldigt skrämmande.


Men musikalen innehöll också en massa härlig musik, dans och scener att känna igen sig i, en sådan man kan tänka sig att se om och om igen och som sätter sig fast.

Hänger hos brorsan nu innan musikalen. Pappa kom just hit och ville höra hur C har det uppe i Åre där hon är och lyxar sig med spa, champagne och skidor osv.

Pappa: Jaha, har du några bulletiner från C så långt?

Jag och bror: ?

Bulletiner?

VA?!

Jag förstår bullar, bullrutiner, bullimier. Men bulle-tiner.

Nu TaR JaG FrEdAg

Rapport: Mitt hår har klarat sig utan flott så långt idag, tackar som frågar. Känns det förresten inte som ett förträffligt sammanträffande att jag ska se musikalen "Hair" i kväll?! Hårdagen till ära, liksom. 

http://www.hjart-lungfonden.se/kampanj-barnhjartan-2012/?heartid=1831

Klicka på länken, skänk 50 kronor

(en öl, en halv lunch eller några paket tuggumi..)

Det har de flesta råd med, tror jag.

På uppdrag av Randigatankar, som har en vän vars barn har ett medfött hjärtfel.

Förövrigt finns det en fantastisk blogg på detta ämne:

hejaabbe.com

En pappa som bloggar om sin sons kamp. Han skriver bra och engagerande, med massa kärlek.

Tidsinställt inlägg.

Förresten.. imorse när jag duschade råkade jag hälla en halv balsamflaska ihåret, istället för schampoo.